Idag finns det 7150 språk i världen som tillhör 142 språkfamiljer. De har sitt ursprung och utvecklats i olika historiska epoker, och har överlevt till denna dag i sin förvandlade och färdiga form. Men en så stor språklig mångfald är inte en indikator, eftersom nästan 70 % av världens befolkning bara använder 40 språk, och den stora majoriteten av de återstående 7110 är hotade.
Skrivhistorik
Början av utvecklingen av tal och skrift - i vår nuvarande förståelse - kan kallas utseendet på de första piktogramsymbolerna och hieroglyferna: under perioden från 500-talet till 600-talet f.Kr. Under arkeologisk forskning hittades de i Mesopotamien, i den syro-palestinska regionen, på det moderna Abchaziens territorium och på Gula floden i Kina. Dessa skrifter tillhör den så kallade "proto-skrivningen", och utvecklades till den nuvarande skriften först under 300- och 200-talen f.Kr.
Således dök "riktig" skrift i form av strukturerade symboler upp i det antika Egypten 3100 f.Kr., i nordvästra Hindustan 3000 f.Kr. och i det antika Sumer 2750 f.Kr. Skrifterna som finns i Peru (2500 f.Kr.), Kreta (2000 f.Kr.) och Kina (1400 f.Kr.) går tillbaka till senare år. Från 1000 till 100 f.Kr. skapades alfabeten i Mindre Asien, det etruskiska alfabetet, den hebreiska fyrkantsskriften och Nabat-skriften. När det gäller det latinska alfabetet - det vanligaste idag, det kom från etruskerna: omkring 400 f.Kr.
En milstolpe för världens skrivande var uppfinningen av papper i Kina, ungefär samtidigt som Kristi födelse (0 e.Kr.). Det har blivit en universell, och viktigast av allt, en mobil informationsbärare: till skillnad från skrymmande stentavlor och sköldpaddsskal har den blivit utbredd, först bland eliten och sedan bland medelklassen.
Parallellt med asiatisk skrift utvecklades europeisk skrift utifrån det latinska alfabetet som antogs i Romarriket. Men den kom till sin moderna form först år 1300, när den karolingiska minuskulen återupplivades och den så kallade "humanistiska" skriften godkändes. År 1700 antogs det kyrilliska alfabetet i Ryssland (den "civila skriften" av Peter I), och på 1800-talet började den globala anpassningen av det latinska alfabetet till andra språk. Hittills är det den vanligaste och används i 131 av 195 länder.
Intressanta fakta
- Av de 7150 språk som finns kan de allra flesta (90%) bara höras i Afrika och Asien. De talas av totalt 90-100 tusen människor. Dessa dialekter anses vara utrotningshotade och minskas varje decennium.
- En av de mest framstående polyglotterna kända i världshistorien var Giuseppe Gasparo Mezzofanti, en italiensk kardinal som talade 60 språk.
- Det vanligaste tecknet i världen är den latinska bokstaven "e". Speciellt för att minska dess betydelse och motbevisa dess oumbärlighet skrev Ernest Vincent Wright romanen Gadsby 1939, bestående av 50 tusen ord som inte innehåller detta brev.
- Det största beståndet av tecken finns på kinesiska: mer än 80 000. Men nästan alla används inte i vardagen, och för att förstå 99 % av det som skrivs i pressen och på Internet räcker det att bara veta 2000 tecken. Och för 80 % av förståelsen räcker det med 500 hieroglyfer.
- Om teckenstorleken är 12 pt kommer en vanlig A4-sida att rymma i genomsnitt 2400 tecken utan mellanslag. Således tar 1000 tecken upp ungefär 2/5 av sidan, 2000 tecken ─ 4/5 av A4-formatet.
- Stella Pajunas-Garnand var den snabbaste att skriva i världen. 1946 nådde hon 1080 tecken per minut på en IBM elektrisk skrivmaskin. Den moderna vinnaren, engelska Barbara Blackburn, misslyckades med att slå detta rekord på ett datortangentbord. 2005 skrev hon 1060 tecken på en minut.
- Den genomsnittliga skrivhastigheten är cirka 200 tecken per minut. Det visar sig att män skriver snabbare än kvinnor, även om de måste skriva mer sällan.
- Det finns 150 000 ord i Big Academic Dictionary.
I det informativa 2000-talet översätts all textdata till digital form och till olika språk. När det gäller konstverk och historiska krönikor anförtros översättning och redigering åt specialister, och för oviktiga texter finns det automatiska algoritmer inbyggda i onlineöversättare och "teckenräknare". De senare ”kan” räkna inte bara antalet tecken (med och utan mellanslag), utan även antalet stycken, ord (enstaviga och flerstaviga), stavelser, meningar, stycken etc. Detta förenklar arbetet med text/språk avsevärt. information och låter dig överföra den till rätt form automatiskt och utan att använda en ordbok.